Spelar injektionsteknik någon roll (JA)

Föredag den 23 februari 2020 av Kajsa Hübinette från medicinteknikföretaget BD

• Varför kan det göra stor skillnad hur jag tar mitt insulin?
• Kan jag göra något åt fettkuddar?
• Är kort pennkanyl något för mig?
• Några praktiska råd

Läs mer i den mer utförliga sammafattningen (Göran)

Julfest i Kungälv Ale Diabetesförening den 12 december 2019

Vi var 16 pesoner som mötte upp på Kvarnkullen för att äta ett diabetesanpassat julbord. Det serverades skinka, sill, hembakat havrebröd, rödkål mm och till det dracks bland annat sockerfri julmust.

Vi hade hoppats på ett besök av Lucia men det blev inget av med det. Istället kom jultomten lite tidigare i år och alla fick var sin julklapp.

Själv fick jag en stor porslinsskål  med apmotiv och lock.

Synd att vi inte var fler och framförallt hade det varit trevligt med lite fler barn.

Alla uppskattade kvällen och vi hoppas kunna återkomma nästa år, då med både Lucia och tomte!          / Göran

Läkartidningen nr 15 2019     Insulinresistens vanligt hos barn och ungdomar med fetma

Läkartidningen nr 15 2019     Prediabetes - mål för intervention

Diabetes, socker och hälsa (23 maj 2019)

Föredrag av Göran Pettersson den 23 maj i konferensrummet i Kvarnkullen. Över 20 personer dök upp till detta föredrag som var mycket intressant och uppskattat av de som kom. Göran Pettersson är professor emiritus i Kemisk miljövetenskap vid Chalmers tekniska högskola. Under senare år har han intresserat sig mycket för folkhälsan med särskilt fokus på hur den påverkas av olika konsumentprodukters innehåll. Göran har publicerat ett stort antal rapporter inom området kost och hälsa. En lista med publikationer med relevans för föredraget hittar du här. OBS Alla är på svenska. Han har till exempel granskat sådant som fett, socker, antioxidanter, laktos mm. En publikation från 2013 har titeln:

Biokemi bakom LCHF och GI, blodsocker och insulinresistens

Under föredraget diskuterade Göran de biokemiska sammanhangen mellan socker och hälsa, med särskilt fokus på diabetesproblematiken. han inledde med att diskutera socker (fruktos och glukos) och stärkelse (gluosenheter i kedja) och vad de har med fetma och diabetes att göra. Glukos tränger in i cellerna (via cellmembranet) och blir glykogen.

Socker och stärkelse höjer blodsockret som i sin tur höjer insulinnivåerna. På köpet får man en minskad fettförbränning. Äter man mycket snabba kolhydrater under lång tid riskerar man insulinresistens (färre glukostransportörer) som ger bukfetma och som även kan ge diabetes 2.

Lågkolhydratkost ger däremot låg blodsockerhöjningg (=>låga insulipåslag) vilkat har många positiva effekter:

• Ingen insulinresistens
• Låg fettinlagring
• Effektiv fettförbränning
• Bra mättnadsreglering
• Bra viktkontroll

Därefter diskuterade Göran LCHF (LowCarb-HighFat) som han vill döpa om tilll LowCarb-HealtyFat. Nedanstående lisat är hälsosam kost.

När det gäller LCHF (originalet) kan det vara en bra metod för att gå ner i vikt. Men efter en tid måste man komplettera med andra näringsämnen. Det är alltså inte en metod man ska praktisera livet ut!

GI är ett index som visar hur snabb blodsockerhöjningen är.För glukos är den GI-värdet satt till 100. För socker är GI 70. Orsaken till att det inte är 100 är att glukos består av två olika sockerarter, glukos och fruktos. Några andra exempel

Vitt bröd 35  |  Kokt potatis 12  | Gröna ärtor 4  |  Banan 12  |  Äpplen 4  |

Efter föredraget bjöds det på enklare förtäring och en diskussion vidtog där många intressanta frågor ställdes och Göran svarade.

En mycket lyckad kväll, om jag får säga det själv / Göran

Kort rapport från Diabetestinget den 21 maj, på Östra sjukhuset

Mötet inleddes av Diabetesförening Västra Götalands ordförande Kent Olaisson. Därefter höll professor Katarian Eeg-Olofsson ett föredrag som i huvudsak handlade om de data som finns i det Nationella Diabetesregistret. Det är en unik kunskapskälla där man kan logga in (med Bank-ID) och se sina egna data. Man kan även jämföra olika vårdcentaler för att se hur bra deras diabetesvård är.

Nedan visas tre av hennes bilder. Klicka på bilderna för att förstora dem. Hennes huvudbudskap var att Diabetesvården i VG-regionen överlag var bra i jämförelse med övriga Sverige. Se bilden i mitten som visar att Primärvården i regionen gör ett bra jobb. Långt ner i diagrammet betyder bättre. Bilden till vänster visar huvudbudskapet från vården liksom behandling och mål. Bilden till höger visar hur bra vården lyckas med att att hålla nere blodsockret. 70 mmol/mol innebär ett medelvärde på 11 i blodsocker.

Något man är sämre på i regionen är medicinsk fotvård. Det är också något man vill satsa extra på.

Efter föredraget följde en diskussion med företrädare för politiken och vården men instick från publiken.

Deltagarna från höger, med en kort beskrivning av vad de vill satsa på.

• Håkan Lösnitz (SD) Satsa mer på fotvården
• Agneta Hamilton (Ytterby vårdcentral) Lista patienterna på en egen läkare.  18% av resurserna går till primärvården och så har varit i 30 år trots allt prat om att satsa på primärvården..
• Eva Olofsson (V) Stärk primärvården genom att höja skatten med 30 öre. Satsa på ögon.
• Janette Olsson (S) Mer jämlik vård. Samarbete diabetesvård - tandvården har visat sig vara framgångsrikt på andra ställen.
• Jonas Andersson (L) Ordförande i Hälso- och Sjukvårdsstyrelsen. Satsa på den medicinska fotvården. Projekt startades för 10 år sedan.
• Linn Brandström (M) Satsa på medicinska fotvården.
• Margareta Hellgren (Närhälsan Skövde) Satsa på ett Kunskapscentrum för diabetes. Maxtak för hur många patienter som kan listas på en läkare. Som ett led i arbetet med att behålla läkarna på vårdcentralerna.
• Katarina Eeg-Olofsson (Diabetescentrum på Sahlgrenska sjukhuset) Fokusera på fötter. Teknik kostar med ger mångfalt tillbaka
• Viktoria Carter, diabetessjuksköterska, Ögon och fötter, minska personalmsättningen, digitala diabeteskurser för personal.

Alla var överens om det mesta. Satsa på fotvård, bygg upp ett kunskapcentrum, satsa på primärvården och på ökad kunskap.

Ett tjänstemannaförslag skulle upp på nästa möte i Hälso och sjukvårdsstyrelsen om att dra in kravet på att varje vårdcentral ska ha en diabetessjuksköterska. Itället skulle vanliga sjuksköterskor kunna ta hand om det också. Detta förslag avvisade alla de närvarande politikerna och det kommer inte heller upp på mötet.

En diabetessjuksköterska har 15 högskolepoäng extra. Det finns även Specialistdiabetessjuksköterskor och de har 60 högskolepoäng extra. Det är dessutom en skyddad titel medan diabetessjuksköterska inte är det. En sköterska kan ha 500 patienter på en 30%-ig tjänst. 300 per sköterska var kanske ett rimligare antal.

Flera tog också upp problemet med stafettläkare. Användningen har minskat men kan ibland behövas. Men, det är viktigt att arbetsförhållandena inom primärvården förbättras t.ex. genom att ha ett listningstak per läkare.

Medicinsk fotvårdare kan vem som helst kalla sig.

Värmland har jobbat intensivit med fotvård och har lyckats halvera antalet amputationer på 8 år. Regionen har tittat på det och även besökt dem för att se vad som kan läras av detta goda exempel.

Göran